diskuteraargumentera.blogg.se

2013-08-15
16:36:00

Det finns någon där!
På senaste tiden har jag varit ledsen, jag har inte känt någonting, jag har varit rädd och haft svårt att somna. Helt plötsligt kan jag brista ut i gråt. Jag gjorde det nyss. Men tänkte sen såhär.
 
Jag har tak överhuvudet, en familj som älskar mig, mat på bordet, kläder att ha på mig, vänner som stöttar mig. Jag lever ett underbart liv, tänk på dem som inte har det här. Man ska vara ledsen. Det har man rätt till. Men jag vill bara skriva det här så att ni andra som känner likadant också kan tänka så. Det hjälper!
Men om du är ledsen, så skriv i komentaren. Prata av dig. Jag lyssnar och det kan andra också göra. Det finns även några orginisationer där du kan ringa eller prata anonymt med vuxna. En bra är Bris. (http://www.bris.se/?pageID=327)
Det är gratis och om du ringer dit syns det inte på telefonräkningen om du inte vill att familjen ska se att du kontaktat dem.
 
Det finns alltid någon där!
 
 
 
Kram N <3
 
 
Taggar: Bris, Ledsen, Prata;

Kommentar:
#1: En tjej från din gamla klass<3 5B

Vi känner varandra men jag kommer inte säga vem jag är.. Tänk noga så listar du nog ut. :)
(SNÄLLA TA DIG TID ATT LÄSA DETTA. EN LITEN TANKE OMSTÄLLARE...)

Jag kan också bara brista ut i gråt ibland. Vilja försvinna får allt. Från alla. Komma till något slags vitt stort tomt rum där jag kan vara ensam.
Jag skulle bara vilja ställa mig ner på tågspåret. Bara se vad som händer. Om någon skulle bry sig. Även om jag inte skulle vilja att någon gjorde nått.

Min tankar susar alltid fram och tillbaka. Det går upp. Det går ner. Det är vänner. Killar. Allt som ska gå på en rund cirkel, har bytt form. Det blir ett hack där. Och ett där. Men så går den på sin lilla bana ett tag tills den hoppar ur sitt spår igen.

Folk säger att livet inte är en dans på röda rosor. -Men det kanske det just pricis ÄR!
Rosor kan ju vara taggiga. Man går och går och går på dom taggiga rosorna. Tills dom bytas ut mot nya rosor. Som inte har alls så mycket taggar som dom andra. Så byts dom ut mot några som inte inte har några taggar alls. Det är då livet har sina bästa stunder. Men så byts dom där bra rosorna ut. Dom där som man aldrig ville bli av med. Dom där som man trivdes med. Just dom bytas ut mot taggiga, stickande rosor. Igen...


Men efter att jag tänkt och tänkt. Så kom jag fram till att jag kanske borde ge upp allt. Bara släppa taget om allt. Jag orkar inte kliva på ständigt taggiga rosor. Jag kliva på dom bra. Men jag orkar inte vänta längre.
Snart är det sluta på allt. Snart kommer jag slippa lida mer. Snart kommer jag får sluta tänka på allt som jag gått igenom. Allt jobbigt.
Det finns bara en sak jag vill nu. Den är att försvinna..

Men det finns saker som sätter stopp.
Den kanske är just dom få gånger allt gått bra. När allt har känts helt okej. Dom stunder när man har varit lycklig. Det gäller ändå att blicka framåt.

När allt känns som jobbigast. Tänk då på allt roligt vi hade i 5:an. Alla gånger vi spamat Lousies och dannes mobiler! Eller när vi var hemma hos Louise och alla hade vattenkrig. När vi åt korvar så vi typ sprack.
Även om jag glömt kanske dom slunder då vi hade som rolgast. Så är ändå det viktigaste att komma ihåg att vi hade kul tillsammans.


När man bara vill försvinna bort.
Får man tänka på alla som älskar än.
Jag kan erkänna att jag aldrig tänker så. För det går inte.

Syftet med denna text är att det inte bara är du som känner dig så. Och om man vet någon som känner såhär. Så MÅSTE man ge personen stöd!! Man behöver de! Jag får aldrig något stöd av någon. Det är därför jag mår spm jag gör. Gör sakerna på mitt sätt.
Ändå är jag på något viss en envis och stark tjej. Jag är någon som du inte kan käfta emot. Jag bryr mig inte om vad andra tycker om mig och jag skäms inte över saker som jag var stolt över innan folk började skratta åt de!
Och om du har orkat läsa ända ner hit, så vill jag bara säga att dina rosor utan taggar KOMMER. Dom drar bara ut på tiden några dagar...<3 (förlåt stavfel)

Svar: Hej, tack för texten. Det var fint!Jag har inte lyckats lista ut vem du är en men när du känner så, att du bara vill komma bort från allt och ha någon att prata med så finns jag där! Jag kanske inte alltid kommer med så bra svar, men jag lyssnar. Jag mår inte lika dåligt som jag gjorde förut och har gått igenom min svåra period så jag vet hur det är och jag kan nog hjälpa lite grann iallafall. Kanske inte med hjälp av ord men en liten kram kan hjälpa även om man bara känner sig lite nere!
Och det där med Louise och Danne håller jag med dig om, vi hade det väldigt bra och skrattade alltid :)
Men vi kan inte hålla oss fast vid den tiden även om det kan vara skönt att ha något tryggt vid sin sida, men det hjälper inte att vara ledsen för att det är borta. Jag var ledsen för det förut men inte längre. Jag gjorde ingen nytta när jag satt och grät för ingenting!
Men glöm bara att det inte är värt att ge upp!!
Skriv gärna igen! <3
Kram Nathalie :)

P.S. Skulle du kunna berätta vem du är?
Nathalie

2013-11-02 @ 22:43:20
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: